Emil, han som bodde på gården Katthult i Lönneberga socken i Småland, har du någonsin hört talas om honom? Jaså, inte! Men i Lönneberga fanns inte en enda människa, det kan jag försäkra dig, som inte kände till Katthultarnas hemska lilla pojke, den där Emil som bara gjorde hyss ideligen. För att tänka över sina synder fick han sitta i snickarboden där han brukade passa på att tälja sig små roliga trägubbar och när den här historien börjar har Emil täljt sin nittiosjunde trägubbe. När boken slutar har han hunnit till etthundratjugofem gubbar och då kan man räkna ut hur många hyss han har hunnit med under tiden. Till exempel har han lyckats hälla paltsmet över sin far, fira sitt hundragubbesjubileum i snickarboden och ställa till med Stora Tabberaset i Katthult när han bjöd alla fattighjonen på julkalas. Läs också de andra berättelserna om Emil: Emil i Lönneberga och Än lever Emil i Lönneberga