Berättelsen om Ines. Ett ovanligt liv för en kvinna i sin tid. En dotter som inte blev mamma men ändå lik sin mamma. Från armodets härd till lyx och flärd. Tur och retur i verklighetens fantasi. Från obligatorisk skola till arbetslivets frihet. Med en karriär som startar på sockerbageriet. Brickor ska hit och brickor ska dit, på klapprande högklackade skor över golvets grå granit. Ines far från bord till bord, i dagligt slit. Glömdes något på vägen, så inte var det med flit. Spill med kaffe, läsk och blask, fullt med smulor, syltgrädde och annat överblivet bakverks-snask. På sockerbageriets lilla gula fik, får inte en endaste rödrutig duk ha den minsta flik. Se nu till att varje dag blir bättre, och inte den förra lik, tyckte ägaren till bageriets fik. Servera mera till flera under leende mimik, så kanske du blir belönad när jag blir riktigt rik. Glada kunder på trevligt sätt och vis, och en och annan ur-snygg kis, väger jämnt mot de som bara ger ris. Men över den som klapp på servitrisens rumpa ger, kommer säkert en varm kaffekanna att vändas upp och ner. För där går gränsen för Ines tolerans, hut och skam, du får fika någon annan stans.