Hjalmar Söderbergs stilistiska mästerskap framstod med full kraft redan när hans Historietter publicerades 1898. Det var hans andra bok och den blev en milstolpe i svensk litteratur. De korta berättelserna "Historietter", som var författarens egen uppfunna term, hade mestadels ett ganska vardagligt innehåll, men var samtidigt sprängfyllda av innebörd som inspirerade till mängder av individuella tolkningar. Han beskriver glasklart enkla mänskliga situationer som laddas av gåtfull mångtydighet och lockar fram tolkningsmöjligheter på ett sätt som erinrar om Baudelaires prosadikt. Hjalmar Söderberg har med historietterna skapat en helt ny litterär genre som hade sin bakgrund i de kåserier som han under några år skrev i Svenska Dagbladet under signaturen "Tuppy".