I Tribut iscensätter Alexander Skantze på en experimentell prosa tre triangeldramer, i tre framtida parallellvärldar. Tre berättelser om ett litterärt monument, dataspel och en dildo, om konsulter, projektledare och spärrvakter, om män, kvinnor och artificiella intelligenser. I den första berättelsen möter vi Catharina och Jolana som sysslar med marknadsföring av kultur. De förbereder ett hyllningsevenemang till Astrid Lindgren och utvecklar en livlig lobbyverksamhet mot institutioner och myndigheter. Planen är att bygga ett enormt monument vid Sergels torg. I "Dildon" träffas Jörg och Plato på stan för att köpa en födelsedagspresent till en tjej de båda har varit tillsammans med. Att Jörg och Plato inte gillar varandra är tydligt, ändå måste de hålla ihop, ratade som de är för Catharinas nya pojkvän. Plötsligt står de med en tjusigt inslagen dildo utanför Catharinas dörr. Hur det blev så vet de inte längre. I den tredje berättelsen står konstruktionen av ett nytt dataspel i centrum. Det är ett äventyrsspel för barn och ungdomar vars like man aldrig tidigare har sett, då en emotionell variabel styr spelets utgång. Arbetet är ännu på prototypstadiet, men ett spel som styrs av artificiell intelligens skulle omvälva marknaden. Fast mest handlar Tribut om kärlek och om Catharina Zerbst, som alla tycks dras till – och om döden.