"Fadern hade svarat att kvinnorna var överlevande, sonen hade ju sett bilderna som vid den här tiden spreds från lägren, och fadern hade även sagt att man av det tatuerade numren kunde utläsa antalet kvinnor som funnits vid lägret.Konduktören hade ju uniform med knappar och även mössa med guldmärke, liten mustasch, lätt böjd näsa, han förblev tyst och med handen utsträckt mot kvinnorna som stelnade till. En av dem med handen runt sin egen hals."I denna drömlika novell av Erik Eriksson är tystnaden huvudpersonen. Det osagda, som vill ut men inte vågar sägas. Rädslan ligger i osäkerheten i vilka ord som är rätt, när mamma bara ligger i sängen, eller pappa dricker igen. När kvinnorna på tåget utan att något sägs blir livrädda för den uniformerade konduktören."Efter tystnaden" ingår i novellsamlingen "Fågelsommar: Berättelser om kärlek och flykt"-